VÅLD I NÄRA RELATIONER
Intervju med kriminologen Christina Ericson
I dagens samhälle finns en struktur som underlättar för män att utöva våld. Mäns våld mot kvinnor har länge varit ett samhällsproblem. Ett samhällsproblem som är svårt att motverka, då det oftast sker i det dolda bakom stängda dörrar. Hur ska samhället då kunna motarbeta detta problem? Aware UF har pratat med kriminologen Christina Ericson, som är specialist på våld i nära relationer, om vad hon och samhället gör för att våldet ska minska.
Torsdagen den 8 november träffade Aware UF kriminologen Christina Ericson för att prata med henne om ett av de samhällsproblem vi belyser - mäns våld mot kvinnor. Christina Ericson har filosofie licentiat i kriminologi från Stockholms universitet och många års erfarenhet av arbete med frågor som rör utövare av våld i nära relationer, bland annat via forskningsprojekt.
Christina börjar med att förklara för oss att hon föredrar att använda uttrycket “våld i nära relationer”, hellre än mäns våld mot kvinnor. Hon menar att det även finns kvinnor som utför sådan här typ av våld, men att det oftast är männen som står för det mest omfattande och grövsta våldet. Vidare är mäns våld mot kvinnor ett väldigt brett uttryck, då både en överfallsvåldtäkt på gatan utfört av en man mot en kvinna, såväl som sexköp, faller under mäns våld mot kvinnor.
Länsstyrelsen i Stockholms län, som Christina Ericson jobbar vid, fungerar som regeringens förlängda arm. Det innebär att de genomför de strategier som regeringen lägger fram i arbetet med att motarbeta våld i nära relationer. Vidare har Länsstyrelsen kontakt med flera statliga myndigheter så som polisen och Kriminalvården, men även med kommuner och olika ideella föreningar såsom kvinnojourer. Länsstyrelsen jobbar väldigt utåtriktat. En del av Christinas jobb är även att träffa såna som oss, som vill lära sig mer om dessa ämnen. Detta kallar hon tredje uppgiften, vilket är uppgiften att sprida det Länsstyrelsen gör.
Christina förklarar för oss att det är viktigt att tidigt arbeta våldsförebyggande, genom att börja prata om hur man ska bete sig och behandla andra människor i ung ålder. På förskolan och i skolan är det viktigt att prata om hur killar och tjejer förväntas vara, och utmana dessa förväntningar. Då kan vi få syn på olika normer som präglar vår vardag och som t ex bidrar till att killar lättare tar till våld än tjejer. Dessutom är det viktigt att prata om hur vi kan förändra bilden av hur killar och tjejer förväntas vara. Christina menar att skolpersonal måste utbildas och att bland annat polis, skola och lärare måste samverka. Detta för att exempelvis snabbt kunna ingripa om man ser att ett barn faller illa hemma eller i skolan genom mobbning, utövande av mobbning eller liknande.
Christina berättar för oss om den nya satsningen som Länsstyrelsen nu börjat med. De håller på att starta upp en telefonlinje dit utövare kan höra av sig för att få hjälp med sitt våldsbeteende. Christina poängterar att det är viktigt att fortsätta stödja de utsatta i samma höga grad som nu, och att det arbetet aldrig kommer upphöra, men att stödet för utövarna är väldigt viktigt. För att minska våld i nära relationer måste man hjälpa våldsutövaren att förändra sitt beteende. En del våldsutövare vet att de gör fel, men är inne i en ond cirkel, som gör att de behöver stöd, engagemang och tid för att kunna förändra sitt beteende. Detta kan de få hos bland annat kommunala verksamheter som har insatser och samtalsserier där våldsutövare får hjälp att se vad de har gjort, ta ansvar för det, och få lära sig hur de kan förändra sitt beteende. Christina berättar att en del av våldsutövarna, när de inser vidden av sina handlingar, kan må väldigt dåligt. Det kan gå så långt att de funderar på att ta sitt liv. Länsstyrelsen planerar att kontakta organisationen MIND i samband med att telefonlinjen riktad till våldsutövare startar, eftersom de har stor kunskap om hur man kan bemöta personer som har självmordstankar. MIND är den organisation som vi skänker pengar till via våra Face it – örhängen.
- Man kanske bara tror att utövarna är patriarkala, vidriga och vill trycka ner, men när du går till botten med det så har dem ofta själva utsatts för våld i sin barndom. Detta är ingen ursäkt för att själv utöva våld, men det är viktigt att veta att beteenden utvecklas ur både arv och miljö, förklarar Christina. Genom att vi vet det kan vi också förhindra att våld uppstår.
Mäns våld mot kvinnor, eller våld i nära relationer, är ett väldigt komplext problem. Samhället måste stötta våldsutsatta, samtidigt som man aktivt måste jobba med nya metoder för att våldet ska minska. Exempel på sådana metoder är att lägga fokus på källan till våldet genom att stödja våldsutövarna för att hjälpa dem förändra sitt våldsbeteende. För att minska våldet måste en aktiv insats ske, och därför är den nya satsningen som Christina Ericson och Länsstyrelsen gör så otroligt viktig. Trots denna satsning på våldsutövarna kommer stödet för de våldsutsatta fortfarande vara lika nödvändigt. Organisationer som Alla Kvinnors Hus kommer alltid vara viktiga, därför är stödet till dessa organisationer avgörande för att hjälpa de utsatta kvinnorna.